OMBUDSMANNENS SMÖRGÅSBORD

Jan Mikulowski - Basketcoach

2011-06-21T07:56:00.007+02:00

Gammal är äldst.

I dagarna fyller Jan Mikulowski 80 år, den 2 juli, och jag vill från hjärtat av hela Chirseberg Bulls & Cherries och mig framföra hyllning av högsta graden.

Jan Mikulowski är bäst bland dom bästa. Alltid omtänksam och kunnig - basketcoachens bästa egenskaper.

Chirseberg Bulls & Cherries är det lilla kvarterslaget från Kirseberg i Malmö som trots begränsande omständigheter - ingen hemmaplan bl.a. - lyckades vinna både SkåneDM och Skåneserie och nå placeringar i Ungdoms-SM och en stor viktig del i framgångarna är basketbollkunskaperna förmedlade av Jan.

CB&C var i begynnelsen en låg- och medelstadieverksamhet på Bulltoftaskolan som också deltog framgångsrikt i Matakis MalmöLiga för 12åringar med både flick- och pojklag och tanken var att de som ville forsätta med basketboll skulle göra det i Mataki Basket som då huvudsakligen tränade i Limhamns Sporthall, det vill säga i andra ändan av stan. Nu blev det så att CB&C fortsatte i Kirseberg som en autonom del av Matakis Minibasket men också utvecklade egen ungdomsverksamhet. Basketkulturen i Kirseberg är av tradition på hög nivå och med hjälp av Jan Mikulowski och Miki Herkel, då Headcoach i Mataki, utvecklade klubben en extraordinär spelidé (länk kommer) som burit frukt. Spelarfrukter från ungdomsverksamheten som senare spelat på college i USA och i pojk- och flicklandslag, bl.a sex spelare i Malbas Ligalag 2003 och senast en i det så framgångsrika svenska F88-landslaget.

Genom åren har jag alltid kunnat utveckla genom att fråga Jan om olika speldetaljer och rörelsekorrigeringar och alltid fått bästa möjliga råd och anvisningar.

Grattis på 80-årsdagen, Jan Mikulowski!

.

Hej på dig du Gamla Blog

2011-06-20T10:56:00.008+02:00

Tänk att det finns ett liv också i gamla bloggar. Tack för påminnelsen du anonyme på PRESSAT LÄGE även om jag inte riktigt förstår vad du menar.

Jag har alldeles glömt ambitionen med denna Blog. Förmodligen ingen. Det här är något som jag inte behöver göra!

Just nu är jag helt betagen i musiken från det gamla sextiotalet där jag befann mig några lyckliga dagar. Den gamla datorn, som var en PC med XP, kraschade på Ulyssesdagen och efter en liten inventering i Macmuséet så kan jag berätta att det krävs minst OS Tiger 4.1 för ett hyfsat surfande. I alla fall så hittade jag ABC 60s Dublin på ITunes och dom spelar precis hela tiden just den låten som jag vill höra. Till varje låt finns fogat ett särskilt minne och ofta också ett namn så man kan gott säga att man för varje igenminnd tidsficka med flicka tager sig en synaps i väntan på nästa.

Vad är lycka? Lycka är att vara i fas med tiden. Marx skriver någonstans att lycka, som han för övrigt på antikt grekiskt manér kallar självförverkligande - praxis, i den kapitalistiska tiden bara finns för konstnären eller den som har vett att protestera mot den rådande oordningen. Pragmatikern Bakunin menade i samma riktning att hans frihet begränsades av broderns ofrihet och så kan man ju inte ha det.
Dagen kallar proffslyckarna situationen då tanken förenar sig med känslan.

Sextiotalshypen - poplåtarna, popkonsten och dom blommiga kravatterna - var samtidigt motstånd, ha roligt och att gå sin egen väg, och till det många tillsammans, och därför också en och mångas mäktiga dagar av lycka. Dom som inte var där kan aldrig förstå det. Bremen, Marseille, San Fransisco, San Pedro, Goa, Johannesburg, Naha och Buenos Aires. Överallt hände det saker. De bästa debattinläggen skrivs i skyttegravarna.

Second Chance

2008-09-12T13:16:00.003+02:00

Jerzy Kosinski har skrivit en underbar liten bok som heter "Finnas till" på svenska. Den handlar om olika saker i samma text. Dels om en trädgårdsmästare som blir av med sitt arbete, eller kalla det livsuppgift, dels om en människa som genom att ge lätt sinnesrubbade svar på frågor som olika människor ställer kommer fram i det mediala strålkastarljuset. Finnas till finns också som film med Peter Sellers i rollen som Mr. Chance. "Beeing There" Läs Boken! Se Filmen! Förstå Ibrahimovic!

Jag tror inte att den ibland uppburne men oftast bortmobbade fotbollspelaren menar något personligt om Edström, även om Ibra alltid är personlig, utan att passningen går till den svenska sportjournalistkåren som helhet. Skarpt läge. Ännu en gång har den grundligt gjort bort sig och som vanligt fattar den inte ens det. Det verkar vara en förutsättning för att jobba i kåren.

Beeing There Finnas till

Pressat Läge

2008-09-11T09:37:00.004+02:00

Sverige - Ungern 2-1.

Det regnade och Sverige vann.

Precis som man kunde läsa i den här bloggen igår. Nästan.

Inte att det regnade.

Larsson passade bollen till Zlatan hela tiden. Nästan. Inte två gånger. Då blev det mål. Två gånger. Det Ungerska försvaret passade på Zlatan och sparkade på honom så ofta de kunde. En gång sparkade Zlatan tillbaka. Då blev han varnad.

För detta rankas han sämst i laget av dom svenska sportjournalisterna idag. Hur dumma kan man vara? En spelare som drar på sig så mycket bevakning kan inte ha varit sämst. Ens om han stått stilla i mittcirkeln hela matchen. Dessutom. Efter Majstorivic nickade Zlatan bort flest bollar från Isakssons område. Isaksson ville inte ha sitt onda finger med i det spelet.

Den ungerska försvarstaktiken utvecklade Detroit Pistons i slutspelsmatcherna mot Chicago Bulls i slutet på förra seklets 80-tal. Det var Basketball och Zlatan hette då Michael Jordan. "Jordan Rules" kallades metoden. Bulls nye coach, Phil Jackson, zenfilosof, hippie och foulsamlande forward med ovanligt långa armar från New Yorks Knicks, som redan hade en NBA-ring på fingret, lärde Jordan att passa bollen och så fanns "The Bad Boys" från Detroit inte längre på banan. Där dom var var inte bollen. Sista slutspelsmatchen, efter fyra raka förluster lämnade laget planen i god tid före slutsignalen och försvann för att slippa tacka för matchen. Kanske något att tänka på i dessa dagar för alla sportjournalister som hamnat i dåligt sällskap. - Varandras.

Danmark vann också. I Portugal. Det kan man inte läsa så mycket om i Dansk Press. Där står mest att Olsens drängar boycottar pressen. Kanske beror det på att Zlatan håller på att bli stor också i Danmark.

Systemet är dött, LEVE DET NYA SYSTEMET.

2008-09-10T07:06:00.005+02:00

Så var det dags att sparka igång bloggen igen.

Ombudsmannen rycker ut!

Denna gång till Lagerbäcks försvar.

Ännu en journalistmobb tittar fram i ljuset och i kväll kommer i alla fall några av delarna att spricka. Sverige vinner över Ungern med 3-1 och Ungerns stora misstag blir att de gör första målet. Det tarvar kanske en förklaring. Kommer icke.

Till nästa Världsmästerskap i fotboll så vill Lagerbäck bjuda det svenska folket på mer än att vinna gruppen. Han siktar på att ta svenska landslaget till semifinal minst.

Då krävs det förutom spelare också ett spelsystem som kan klara det. Så enkelt är det.

Att svenska landslaget i fotboll kan spela 0-0, det vet vi, och även att vinna med 1-0 då och då. I synnerhet mot de sämre lagen. Men att vinna med 2-0 eller 3-1 mot något av de åtta bästa lagen i mästerskapsturnering, det har vi aldrig sett. Inte sedan 1958. Det är det som gäller i Sydafrika.

Något som ledande svenska sportjournalister visat denna vecka är att de inte föstår sig på fotboll. I alla fall inte i den versionen som spelas på en fotbollsplan. Mangrant uppträder de (läs: skriver) som vore de förbundskaptener och kan leda fotbollslag. De kan de inte. Då okvädar man inte spelarna som nu sker. Sveriges bästa innerbackar ska inte kallas träben när de utmärkt klarar sin roll att hålla rent i boxen och att skydda bollen i uppspelsfasen. Det var deras uppgift nr 1. Det fanns fem man på mittfältet som ska sköta uppspelen när de väl fått bollen. För att få bollen måste man göra sig fri och passningsbar. Inte bara en, utan alla fem samtidigt. Det är det rörliga mittfältet som är hemligheten med det nya spelsystemet som för övrigt är nytt bara i Sverige för tillfället. Med ett rörligt mittfält kommer också öppningar för långbollar från backlinjen men bara då.

Basic: Anfallsspelet har tre faser.

1. Spelvändning och snabbt uppspel då man utnyttjar ett spelarövertag då det andra lagets försvarsspelare ligger i anfallspositioner.

2. Uppföljning av det snabba uppspelet, eller "andra vågen", då det andra lagets försvarsspelare inte kommit in i sina försvarpositioner.

3. Själva anfallsspelet då laget strävar efter att nå enmoten-spel eller att få spelarövertag i boxen.

Med det nya spelsystemet klar svenska landslaget också den tredje och mer utdragna anfallsfasen vilket som sagt är femtio år sedan sist. Även då spelade man med tre backar! Högerback, Centerback och Vänsterback. Centerbacken kallades centerhalv men spelade i praktiken back och var riktmärke för offsidelinjen.

Visst är det en poäng i sammanhanget att när Svenska Landslaget spelar 0-0 så dömmer den samlade svenska sportjournalistkåren ut backarna.

Är inte det att ha fått det hela om backfoten.

Visst såg det rörigt ut några gånger i försvaret nere i Albanien men det var för att det rör(l)iga mittfältet inte hittade sina försvarspositioner. Fredrik Ljungberg t.ex. var inte där.

(ja,ja. Bulgarien -94. Happy Go Snappy. I all ära, men Bulgarien tillhörde inte de 8 bästa den dagen)

DN Aftonbladet SVD Sydsvenskan Expressen

Kruska är en del av det svenska kulturarvet.

2008-07-18T09:36:00.006+02:00

Visst saknar jag GW.

I bristens tecken kollar jag i Svenska Dagbladet, för jag har lagt märke till att det gör man på ledarsidan i Dagens Nyheter. Man kollar vad dom andra har skrivit och så skriver man om det. I PS kan man läsa referat om det hela så egentligen läser vi samma tidning allihopa.

Om man är för eller emot Sahlin eller Reinfeldt kan faktiskt kvitta. Det handlar bara om att må dåligt på olika sätt. Den ena tror på organiserad omsorg den andre på mer pengar i plånboken, eller något sånt. Pengarna är flera men ändå mindre. Uttrycket fem myror är fler än fyra elefanter har äntligen fått sin förklaring.

Hur kan man få ihop till en sådan rubrik som; Stoppa den växande lyckofascismen

Vad betyder fascism i ett sådant här sammanhang? Ingen som vet? Jag tror att det är i det sammanhanget som en sådan rubrik kommer till . Ingen ska veta! Vi suddar helt enkelt ut ordens betydelse. Den kolumnen har stämplat "DUMMERJÖNS" i sin egen panna innan man ens hunnit låta bli att läsa den.

Beröva inte svenska
folket deras kulturarv

är ett annat exempel så dåligt som något. Det handlar om det kristna kulturarvet. Kolumnisten tycker jag kan ha rätt i sak, men är helt utan proportioner. Andelen kristna program i radions P1 är idag okristligt många. Så är det. Det kan inte ens en borgerlig finansminister räkna bort.

Däremot kunde det vara intressant att dra fram det kulturarv som det svenska folket verkligen berövats. Vårt frihetsarv grundat i en förkristen svensk bondekultur. Bäst kan det studeras i Olaus Petris Samlade Skrifter. Svenskare kan det inte bli men det torde ha berövats de flesta. Därav uttrycket Die Dumme Schweden. Kolla Sverigedemokraterna och förstå den bristande bildningen. Dom vill väl men kan omöjligt förstå ens vad de själva vill vad de pratar om och ingen annan heller för den delen. Snacka om att ha blivit berövade sitt svenska kulturarv. Det är som om Zlatan Ibrahimovic skulle ha växt upp i Ystad där dom bara spelar handboll.

Vidare i texterna så upptäcker jag att också nästa kolumn handlar om brist och kristendom.

Det mest försummade kan vara det viktigaste

Man anar ett samband. Kan det vara UTANFÖRSKAPET. Den Demokratiska Alliansen pratar så mycket om Utanförskap att nu vill dom kristna också vara med och argumenterar för det var och en på sina vägar. Alla vägar bär till Jönköping.

Plats för en ny myndighet; TRÖSTVERKET och alla som jobbar där ska ha läst teologi. Sno er på! Det finns gott om lediga platser på de teologiska institutionerna.

Så, nu har jag gjort en hel spalt med textreklam för Svenska Dagbladet. Skönt att ingen läser :)

PS:

Vem blir först att föreslå sänkt skatt på fet mat?

Ibland kan man bara inte låta bli att lägga lite till. Det är ju ett smörgåsbord det här.

Kommentaren får bli lite så att var och en får ta för sig; MacGås ; vilket naturligtvis också är en affärsidé

In Disparata

2008-07-17T07:36:00.008+02:00

När jag använder rubriken In Disparata, som jag för övrigt själv har hittat på, så betyder det att jag framvisar en inte fullt lika seriös version av mig som jag vill/kan vara.

Det är en VARNINGSTEXT som säger mer än den uttalar.

VARNING FÖR VARNINGSTEXTEN!

"In Disparata" täcker båda ovanstående.

I Dagens Nyheter larmas det om att LARM kan vara farliga.

I samma tidning kan vi läsa att tipsen från Socialstyrelsen inte alltid är de nyttigaste. Alltså plats för en varningstext; "In Disparata"

Fet mat gör dig smalare lyder rubriken. Så är det naturligtvis inte. Man blir smal av att inte äta, inte av att äta. En tidning som Dagens Nyheter ska vara seriös och komma med korrekta upplysningar till sina prenumeranter. Alltså plats för en varningstext; "In Disparata"

En Boulevardtidning kan gärna luras lite för det ligger så att säga i dess natur att lura på ofrivilliga kunsumenter kunskap. Alltså ofrivilliga till kunskap inte att läsa en massa ljug.

När man köper en kvällstidning så köper man ljug och får sanningen på köpet. Det är därför det heter kvällstidning. På kvällen kopplar man av. Sanningar sover man dåligt på. I alla fall dagens. För hette det att ett "rent samvete sover man gott på". Det är i dagens läge när kollektivismen har lämnat oss en egoistisk tanke. Ett rent samvete kan bara den ha som inte läser tidningar

Därför ska man inte äta på kvällen. Magen har kopplat av och tar inte hand om skiten utan låter lagra den på lediga ställen i kroppen.

Dagens Nyheter låter verkligen larmet gå i dagens huvudledare: Ny ung vänster

Här är verkligen platsen för en generell VARNINGSTEXT; "In Disparata"

Vad Dagens Nyheters Huvudledare i verkligen slår fast är att i Sverige så har vi ingen annan vänster än i en 18oo-talisk förståelse. I Sverige är vi alla liberaler. Hela den vänster vi har idag som emanerar från 68-vänstern var från början med i Liberala Ungdomsförbundet, varifrån de raskt utträdde så att det där blev alldeles tomt. Kvar som unga Liberaler var bara de allra högersta och Pehr Garhton.

Kollektivt tänkande liberaler som Göran Therborn och Persson och Mona Sahlin och mer egostiskt tänkande liberaler som Statsministern och hans Demokratiska Allians. Den inre skillnaden består huvudsakligen i tron på om människan är en i grunden god eller ond varelse. Till det yttre så kan man raka av sig håret eller inte. För naturligt skalliga är det plats för VARNINGSTEXT; "In Disparata" Dom vet bara fåglarna vad de tycker.

"Alliansregeringen kan därför vara i färd med att avfärda en hel generation som i grunden har borgerliga värderingar - individ, frihet, rörlighet "

Det här sista citat bara måste jag kommentera; för rent ideologiskt så var det väl bara Enzensberger som förordade rörligheten i den politiska ståndpunkten. Rörlighet är ingen värdering. Lika lite som kostfibern är nyttig så gör den dock nytta. Magen förstår maten bättre.

Ägg o Ister för sig, Vita Miner till höger, fett är numera fett och det röda köttets aminosyror ska restas bland åderbråken.

"in Disparata" - ÄT KRUSKA!

GO med SAFARI

2008-07-16T07:55:00.004+02:00

Igår DAMP Safari ner i min PC.

Det TACKAR jag för.

Nu ska jag gå på bloggsafari.

GW Persson lämnade ju oss igår så nu måste jag hitta en ny favorit.

Det räcker med en.

Det var många som tyckte att GW var bra? Stilen! Han har en stil.

GW Persson är en riktig författare.

JP Sartre skriver någonstans att det viktigaste för en författare är att hitta sin stil. - och att alltid skriva - tänka med pennan i handen.

och ska aldrig skrivas med stor bokstav vilket det har gemensamt med allmänt underordnade att.

Som Ledare säger man samma sak - Var dig själv! Kom inte hit med någon annan, det är dig vi vill träffa och inspireras av.

Attså fins inte. Varsågoda! Det är utmärkt för en författare att använda egna ord, rentav så utmärker det en del riktigt goda författare. Skrivande är en skapande sysselsättning - skriva av är något helt annat. En del författare är duktiga på att skriva av.

GW Persson som ju är en spänningsförfattare ville med sin blogg skriva avspänt. Kanske blev det för avspänt och för många rättshaverister.

En rättshaverist är aldrig lagom.

En rättshaverist är en människa som tycker sig ha rätt. I det Lagoma JanteSverige har en sådan människa alltid fel. I alla fall i myndighetens ögon. Det berorpå att myndighetspersonen har en annan karaktär; personlighet. Är liksom myndigare.

Som GW Persson.

Han kanske skulle prata med sig själv om det.

För visst har han rätt.

Queerulanter som vill att alla ska vara som de - olika på just deras sätt.

Är det rätt?

Cyndi Lauper Regerar

2008-07-15T21:48:00.009+02:00

Gång på gång. Time after time. Ständigt denna Lauper.

Briljant.

I den härligt galna filmen Vibes sjunger hon Hjalmar Gullberg på svenska.

Bland rollfigurerna hittar vi Ingo Swedlin

svd

Mobben Regerar

2008-07-15T20:39:00.004+02:00

Under medborgare Lafayette´s tid i Paris föll Bastiljen den 14 juli 1789 och på dagen 212 år senare övergav GW Persson sin alldeles utmärkta blogg.

Likt de framsynta Lafayettiska deklartionerna blev bloggens verkanstid kort.

Teorierna om Palmemordet fladdrar likt kartouschlapparna på borggården. Mannen att samla ihop dem hade inte humöret att stanna. Lite vekligt, men helt okej. Ska man skänka blod så kan det vara till sjukvårdsbehovet där det i alla fall gör lite nytta

Dock befriade Lafayette New Orleans.

Den Gode GW Persson bringade touché och blodig biff till spalter där vanligen vankas vatten med knastertorra kommentarer.

Knastertorrarna vann, ripostade med Knäcke-Bröd. Till förväxling så lika att de tvivlar på att något finns på riktigt.

Inte så lätt att umgås med såna.

Sa Lafayette också. Demokrat som han var.

DU GAMLA DU FRISKA

2008-07-15T18:57:00.007+02:00

Heja Sverige friskt humör

Det är det som susen gör.

HEJA; HEJA; HEJA;

Det fanns en gång en tid då svenskarna inte var lika mycket svenska som de är idag.

Jag menar de inrikesfödda.

Det var på den tiden människorna lämnade landet för att försöka klara sig bättre någon annanstans. Den svenska idogheten spred sig över världen. Om det kan man läsa hos Vilhelm Moberg; Författare, Torpare, Journalist, Dramatiker, Republikan, Debattör och inte minst en hederlig karl.
Mot sig hade han de ohederliga, den svenska överklassen och dess kumpaner.

1905 ville den svenska överklassen låta militären invadera Norge. Det var synd att inte så skedde. Det hade sett grant ut när officerskåren drog mot Norge. Kanonmaten hade bestämt sig för att stanna hemma denna gången. Det torde vara vänsterpacifismens största bedrift att avstyra kriget mot Norge. Har nog inte hänt sedan "Silversköldarna" startade Alexander den Stores återtåg från Indien. Det var Ungsocialisterna som stod för den. Flygbladen i gränsskogarna mot Norge var lika många som kottarna. Den sanningen finns inte hos den svenska Historiken vilket bara avsköjar vilket ljug historieskrivning kan vara och hur akademiker i alla ändar svassar för den överklass de så gärna vill tillhöra.

Så vidtog projektet att göra Svenskar av bassarna och deras familjer. Sant å säga så betraktade vanligt folk begreppet "SVERIGE" som reserverat för överklassen och det är väl egentligen först nu med Zlatan i landslaget som svenskheten kommit att omfatta majoriteten av det man kan kalla det svenska folket.

För att få ihop det så ljög man ihop en svensk historia som Götiska Förbundet hade hittat på och på den vägen är det fortfarande. Det ska bli kul och höra när den Demokratiska Alliansen ska berätta att hela den gamla överklassen egentligen är en invandrad historia och att inte ens Karl XII:e var särskilt mycket svensk och att man till och med ändrade i texten på nationalsången för att den bättre skulle passa in i det nya.

Nåväl, sanningen lär väl som vanligt vänta på sig. Men den kommer, den kommer.

ELLER VA

2007-10-29T12:34:00.000+01:00

Alla ha vi våra favoriter. Bland Författare. Orwell heter min. Analysen i 1984 håller fortfarande. Redan då, i Orwells skrivande stund, 1948, såg samhället ut som det är på väg att göra ännu mera. Överst i hierarkin ett litet toppskikt på 2-3 %, sedan cirka 10-15 %, och för övrigt undertryck. 80 % av befolkningen är med kort varsel helt utbytbart och kan göras effektivare bara genom ett ökat inflöde. Effektivare för vem? Ja, se det är det som är frågan. Den STORA frågan. Miljöproblemet är bara ett stickspår. Det är inte miljön som i första hand behöver räddas - det är människorna.

Det vet litteraturen.

Litteraturvetare är något annat.

Orwells samlade journalistik är god läsning.

Sjukt Va?

2007-10-29T12:12:00.000+01:00

Vissa dagar. Alla. Har man bar druckit för mycket kaffe. Med socker.
Redan på 30-talet. Eller var det 20. Varnade Waerland för det vita giftet. Då varnade sockerbolaget Waerland. Vem bryr sig? Hade någon bara brytt sig istället för att bara tjäna Mammon så hade socker, salt, rött kött och lagad mat varit tillåtet bara för den fattiga och lågpresterande delen av befolkningen. Svenskarna var enligt Waerland sjukast redan då.
Sjukt va?

Jantelagen

2007-09-28T12:09:00.000+02:00

Hej igen.
Jag är nog världens sämste bloggare. Hur jag än försöker (inte) så blir det bara då och då.
Kanske skulle bloggen bättre heta så: DÅochDÅ.

Igår, eller var det i förrgår, fick jag en idé när jag läste Sydsvenskan på nätet och sportkrönikan av Gatu: Vi älskar att förminska de bästa.
Sammanhanget är att jag är basketbolltränare på min fritid och i denna gärning har jag alltid lagt tonvikten vid att lära spelarna att "ta sina skott" helt enkelt eftersom det är något som inte andra lär ut - tänker jag mig. Det är klart att det alltid finns spelare som skjuter i tid och otid men det är inte dem jag talar om utan dem som ena gången i perfekt läge skjuter och "gör" sin poäng för att nästa gång i samma läge göra något annat d.v.s. passa bollen. Ofta de "bättre" spelarna. Och hur ofta hör man inte i radio- och tvreferat frasen "en passning för mycket" d.v.s. spelaren passade istället för att göra ett enkelt mål. Många tycker att det är typiskt svenskt. -Men det är det inte. Det är typiskt danskt - IBLAND ÄR DET LÄTT ATT GLÖMMA att något av det allra svenskaste som finns faktiskt är danskt. Jantelagen är ett koncept som formulerades av författaren Aksel Sandemose i romanen ”En flykting korsar sitt spår”, boken som handlar om hans uppväxt i Nykøbing på norra Jylland

Därför att det är sant att vi förminskar hjältarna, inte minst sydsvenskan när det gäller Zlatan som ett tag i det närmaste trakasserade honom, men det gäller inte i alla sporter. För inte förminskades Stenmark, Borg eller Sörenstam. Mer eller mindre individuella överklassporter.
Och inte förminskade de sig själva heller.

Så då tänkte jag att det kanske mer handlar om klassen är om nationen och att negativiteten vänder sig till underklassen eller underklassiga värderingar, kalla det vad du vill, och att kanske är det så att Sverige forfarande, precis som på Gustav Vasas tid, fortfaande är en nation som låter sig domineras av underklassiga värderingar.

Direktörens välfärdsskola

2007-09-08T08:46:00.000+02:00

Välfärd är ett mycket yvigt begrepp. Man kan färdas väl på olika sätt, allt från stavgång till ett privat superjetplan. Till socialismen kommer man på en cykel och i Skåne färdas välfärden leendes med en ko.
Det kom jag att tänka på läsandes den utmärkta kommentaren VÄLFÄRD UNDER AVVECKLING I Dagen Nyheter Det är bara det att välfärden är inte under avveckling i någon annan mening än att VÄGVÄRKET blir allt sämre på att hantera sin kassa så att man kan sköta vägunderhållet. Däremot så håller man på att omfördela de extra skatteresurserna så att mer och mer återfaller till de redan välbeställda och allt mindre behövande. Och det är, hur man än vänder sig inte särskilt klokt. Så blir det när direktörena och deras hantlangare får bestämma.
Dessutom: när det regnar sot på direktörens hatt så får vi en miljödebatt.

LYFTE FRÅN ORSAKA OCH HAMNADE I KONSEKVENS

2007-09-07T00:05:00.000+02:00

Ibland undrar man varför man läser sportkrönikörer. Jag gör det. Den svenska dagspressens förste sportkrönikör hette Sven Hansson och skrev i Sydsvenska Dagbladet Snällposten. Så var det sagt. På sin tid var han bäst. Det är lätt att vara när man är själv, även om man har svårt för det.
Dagens Sportkrönikörer av vilka DN:s är det bästa exemplet, har svårt för det. Dom har liksom tappat intresset. Varför vet jag inte. Kanske är det finare att skriva i tidning än att vara intresserad av sport. Så vanligen skriver man om något annat. Idag skriver DN:s krönikör om dom som skriver om sport. Alltså skriver han inte om sport. Strängt taget så hör inte krönikan sportsidan till. Men vad gör det när man får åka jorden runt. Han skriver om sportens floskler...tror han. I själva verket så skiver han om sportjournalistikens klichéer. Oj nu skrev jag en floskel. Ordet sportjournalistik kan i dagens läge bara användas som floskel.

En floskel är ett ord utan innehåll medan en kliché är ett ord som upprepas utan tanke. Det är skillnad det. Touché.

IT IS ALL ABOUT LIFESTYLE

2007-09-04T09:23:00.000+02:00

Whatever happened to the fun activities that you could do around the neighbourhood?

Erikssons Kompani

2007-08-20T12:29:00.000+02:00

Inga Hemligheter här: Organisation, fitness, confidence and a positive attitude. Sven-Göran Eriksson gör vad som står i alla idrottens och ledarskapets handböcker numera. Och så heter han Eriksson. Han verkar ha en naturlig fallenhet för det.
Glädjen är stor i Manchester City just nu och kanske särskilt bland fansen. I grund och botten så tror jag bara att det är de som förstår vad fotboll egentligen handlar om. Ja, och så Sven-Göran Eriksson förstås.

Fotboll är ett lagspel. En kan glänsa men det är alltid laget som vinner eller förlorar.

Läser man vad fansen skriver så får man sig till livs en av mig i sportsammanhang aldrig tidigare skådad självironi. Eller vad sägs om Citysupportern som fått problem med sin oroliga hustru som inte känner igen honom längre. Nu är han ett enda stort leende och det är ett leende som verkar ha fastnat i ansiktet. Hon frågar honom hur länge hon ska behöva stå ut med det.
Kolla av texten i låten Blue Moon så förstår ni vad jag menar.

Stor är glädjen men störst är skadeglädjen så det allra, allra gladaste minnet från matchen är scenen i matchens sista minut när Unitedcoachen Ferguson jublande hoppar upp för att salutera ett mål för att i samma sekund inse att bollen inte går in och att City håller på att vinna matchen.

I Malmö pratar vi om de himmelsblå när vi menar di blåe medan man i Manchester hänger fram The Blue Moon som förebilden.

Det är kul att läsa vad olika tidningar skriver om evenemanget och sannerligen efter temperament. De flesta naturligtvis i imponerat positiv anda. Aftonbladet vet inga gränser när man lånar in en engelsk skribent, medan Expressen tycker det lämpar sig med en pissnödig typ från samma land. Också Independent skriver med blandade känslo och vad annat kan man göra i en tidning med det namnet. Dagens Nyheter är analyserande och får jag bjuda på ett citat från den nya idrotssjournalistiken; "Den här gången var det som om Sven-Göran Eriksson bara fick några legobitar, en äggklocka och en kvart på sig. Och att det skulle räcka till att bygga om avstängda Big Ben. "

Därmed också sagt att något håller på att hända med idrottsjournalistiken. En utveckling är på gång i utvecklingen. Från att ha varit sportintresserade som skrev om idrott, till inte särskilt intresserade av någonting, så börjar det dyka upp textsnuttar som gör sig intressanta genom bildspråk och iaktagelser. I Radio och TV är man mest intresserade av sina egna lustifikationer. Dom är inne på ett annat spår - urspåret

Cityfansens nykomponerade ramsa om Svennis, en som inte är riktigt rumsren, hittade jag i Aftonbladet som idag kom sanningen närmast:

– Han tar dem framifrån, han tar dem bakifrån – Sven-Goran Erik-son!

Svennis får faktiskt tåla den.
Sanningen är ju att han tar hela Premier League rätt upp och ner just nu.

För det är det här fotboll egentligen handlar om. Eller?

ANKNYTA,

2007-08-19T23:47:00.001+02:00

till något man tidigare skrivit borde gå bra. Daniel Sandström som är kulturchef på sydsvenskan ängnar en krönika åt TV-program som litterära förebilder. Menar då Simpsons eller Sopranos. Vad han då vill mena måste vara genreskapande verk eller not. Tja, vad säger man. Att han tittat mycket på TV och nu vill kunna dra av det någonsans. Det här är ett benigt problem som måste kunna rensas. Vad ska man tro. Trovärdigt är det inte. Är det satir eller 1800-talsroman
Plötsligt medan jag skriver detta så kommer jag på vad det handlar. Kulturkrönikan som Sandström skrivit är en distansskapande satir. Ha, Ha! Den lille busen i Simpsons ständiga kommentar. Är det egentligen han, eller hans skratt, som är författarens signatur. Som den Fordska hunden eller likt en Alfred Hirchcock som alltid uppträdde på något manér i sina filmer.
Hah, Hah

MED TIDEN,

2007-08-19T23:33:00.000+02:00

hoppas jag att kunna bättra på den här verksamheten. Bloggandet är enormt. Har just varit runt och kollat. Det finns i alla möjliga sorter. Högst privata och officiella, proffessionella och amatörmässiga, mycket kloka och rent av bladiga. Så vilken väljer man. Tja. Det är bara att leta bland bloggsorterna. Här som där tror jag det gäller att hitta sig själv och sedan ha det som startplatta. Utveckling var ordet, sa Bull. Framsteg, sa Bill.

Jag ger detta ett utropstecken !

PYTON SAYS

2007-08-19T13:40:00.000+02:00

Hej,
Det är Söndag idag och jag mår pyton. Undras varför det heter så. Smakar orm kan man ju förstå, men må pyton det får vi lämna tills vidare. Hade det inte vatt för hunden så hade jag inte gått ut. Och för att skaffa piller. Antingen lider man sig igenom förkylningen eller vad det är eller så underlättar man det för sig med några piller av något slag. Magnecyl eller Alvedon. Som livet i stort alltså. Antingen så lider man sig igenom det eller skaffar sig nåt opium. Eller så gör man något åt lidandet. Men det är en annan historia.

Det är festival i Malmö. Det är krämarnas festival. Förut hette det folkfest och det var ett jippo som inte krämarna tyckte om. Och särskilt inte att Malmö Stad de sista åren sponsrade med en tiotusen kronor eller så. Så man drog in bidraget och satsade på Krämarnas Festival. En miljon kronor eller så. Särskilt för ungdomen har man Kräkarnas festival. Detta faktum att en mängd nerkrökade fjortisar och yngre örlar omkring överallt frammemot natten tycks ha undgått alla omdömeslösa påhejare. I en hel vecka. Inte en rad i Krämarnas tidningar om det.
Med vilken rätt kunde man handla så. Betalade inte också folkfestarna för mycket skatt, eller vilket fall skulle komma att göra det när de senare etablerade sig i samhället, bland annat med folfestefarenheterna i ryggen? Svaret på denna retoriska fråga är naturligtvis den politiska rätten. Med ett samlat grepp beskattar de politiska partierna en befolkning, större eller mindre och så festar man för pengarna. Det är inte rimligt ur någon synpunkt.

I Stockholmsägda Sydsvenska Dagbladet kan man få lära innebörden av ett så fint begrepp som panegyrik. För att hjälpa till att sälja filmen om Homer Simpson med familj så trycker man om en svulstig panegyrisk drapa om fenomenet. Att Simpson är så himla bra bevisas av att Thomas Pynchon har medverkat. Vår tids Voltaire, Tolstoj med flera. Själv tycker jag om Simpsons men det här är bara pinsamt. Och är det inte bokförläggaren själv som översatt reklamtexten? Jo visst är det det. Dubbelt pinsamt.

Och en enkel man som jag får lida pin. Kanske finns det någon mening i det, tänker jag. Människan är ju en meningssökande varelse.

PS: Här har vi en journalist som inte gjort sin läxa. Han efterlyser i artikeln en gammaldags folkfest, just vad socialdemokraterna och dåvarande Konsum snodde från Malmöborna. Vilken mellanljum empirist som helst skulle kalla detta historieförfalskning :DS

INTE MYCKET TILL ANALYS HÄR INTE

2007-08-18T07:32:00.000+02:00

Det här köper jag inte, tänkte jag, men så kom jag på att det hade jag ju redan. Köpt artikeln alltså. Så nu vet jag vad ett nerköp kan vara. Det kan vara läsandet av en artikel som inte motsvarar mina krav och förväntningar.

För att inte slösa med tidningspappret så inskränker jag ofta mitt läsande av en artikel till de första och sista raderna. Där står som regel vad jag behöver veta. Resten är som att läsa mellan raderna, ett tolkningsförfarande

Här är ett bra exempel

Det är en undersökningsanmälan i Dagens Nyheter som kallas krönika. Den handlar om allas vår förväntan på politikers moral. Vad skribenten tycker anger han redan på första raden - "Det är otacksamt att vara politiker, åtminstone för dem som vill uppfylla väljarnas krav och förväntningar" - och sista - "Det ska fan va politiker!" alluderande på uttrycket Det ska fan vara teaterdirektör! Alltså: Politik är ett skådespel - det är vad artikelns undermedvetna kroppspråk säger och då ligger ju inte teatersamhället långt borta. Ganska förförande faktiskt. Förfärande förförande. Har journalisten en aning om vad han skriver??? Hoppas inte det.

Sätter man ihop undersökande och grävande så ska det inte bli undergrävande och ändå så blir det det ibland.

Här kommer min analys:
1) I Sverige är en politiker en myndighetsperson och en myndighetsperson är en polis. En riktig polis bär sin bricka också utanför tjänsten. Polismyndigheten förväntar sig av den enskilde polisen att hen är hederlig. Det gör också folket.
2) I Sverige är den valde politikern en ledare. Den svenska ledarskapsprofilens främsta egenskap är det enskilda ansvaret vilket här kännetecknas av stor frihet och förväntat eget initiativ.
3) Företaget Sverige har en för tiden eftersläpande myndighetsorganisation men åtnjuter ännu folkets förtroende

Se det var en anlys det: Kort, koncis och verklighetsförankrad.

I Massmedia, om uttrycket tillåts - av ovanstående framgår att det ju inte är massornas media - beskrivs ofta förhållande mellan politiker och folk som ett ömsesidigt misstroende om inte till och med förakt. Det är alltså inte riktigt. Massmedia driver sin egen sak och vilken den är, är en annan historia.

Det belönade vi med två frågetecken. Är regeringen underrättad?

mvh
Klasse

PS Förresten: Varför heter det Pressanka och inte Pressad Anka? :DS

BURN BABY.

2007-08-18T01:08:00.000+02:00

Ibland undrar man varifrån politiker hämtar alla sina bristande kunskaper. Här får vi att svar från en politiker som brast. Från sitt självande jag. Politikern ifråga var utbränd i tre dagar. ???.

Det belönade vi med tre frågetecken. Är den övriga regeringen underrättad?
mvh
Klasse

Pinsamt Polisen

2007-08-18T00:48:00.000+02:00

Hej Polisen.
Det är fel att ingripa mot handikappfordon. Jag tycker att det tyder på en bristande respekt mot det egna yrket.
Här har vi ett exempel på när företaget Sverige inte fungerar. Så sant som jag har samma namn som Gustav Vasa så tycker jag att det känns fel. Är regeringen underrättad?
mvh
Klasse

DET,

2007-08-17T16:51:00.000+02:00

är ingen tillfällighet att den här tillfällighetsbloggen startas just den sjuttonde. Då sopar kommunen gatan utanför mitt antikvariat och flaggar samtliga bilar där med sina små lappar.
En Göteborgare skulle ha sagt att det blev soperent i plånboken.

Hej,

2007-08-17T10:04:00.000+02:00

Kul med en egen blogg.

VÄLKOMNA ska ni vara.

"ALLA RASER ÄR VÄLKOMNA" står det på ett anslag utanför en affär i Malmö. Den ligger på Gamla Lundavägen, strax efter viadukten, räknat från Malmö. Skylten kan läsas på långt håll. Jag la märke till skylten när jag var ute med familjens hund i Gerlachs Park på andra sidan gatan. Jag läste den och log. Butiken är en klippstuga för hundar. Men ändå.

Min hund, som för övrigt mera är resten av familjens, heter Neo efter en filmhjälte i en film som jag aldrig orkat se till slut. Så inte-lek-tuell är jag. Hundens i Svenska Kennelklubben registrerade namn är EXTRA´S MARC och han har officiellt registrerade både mamma och pappa eller Fader och Moder som det står i Registreringsbeviset. Där kan man också läsa Farfars, Farmors, Morfars och Mormors namn. Det är hans stamtavla eller familjeträd och där framgår också att han är en IRISH SOFTCOATED WHEATEN TERRIER. Men han har inget pass. Det har jag. Fast jag är människa. Som människa har man ingen stamtavla men man har ett pass. Om man nu har ett pass förståss. Själv kallar jag Neo för Diogenes Marcs. Det passar honom bättre tycker jag. Två samtidsnamn av format (ja, jag är postmodernist och för övrigt den ende nu levande postmordenisten som vet vad det betyder). Diogenes hette ju som bekant den förste Cynikern i vår grekiska världshistoria. Diogens levde som en hund, det vill säga kissade och bajsade precis var han ville och befann sig och eftersom hund på grekiska heter Kynos som kom han ett ge namn åt ett helt folk som inte bryr sig och därför kan tillåta sig vad som helst; cynikerna.

Det finns en tidning som heter neo. Det tycker jag inte om. Min hund hette det först. I Sverige är alla människorna liberaler. Provinsiellt sett naturligtvis kristna och muslimer, moderatare och socialdemokrater, stammässigt sett indelade i höger och vänster, och rent geografiskt som norrlänningar och sörlänningar, Stockholmare och småfolk, västerlänningar och österlenare men ska man se på det från ett internationellt perspektiv - Globalt sett är alla svenskar liberaler och 70% av alla svenska mc-gäng-utanför-lagen sjukskrivna för deppression. Det är statistik, och det var inte jag som sa det.

Som sagt, VÄLKOMNA, ska ni vara.